Fluff, skräp, porr för kvinnor, tantsnusk, chick lit, vaginal fantasi… kärt barn har många skällsord. Jag gillar berättelser med lyckliga slut. Berättelser där romansen mellan huvudpersonerna är en del av det som driver storyn, kanske t.o.m. är poängen med hela boken. Jag säger med stolthet att jag gillar läsa kärleksromaner, även om jag får känna förakt för detta.

Jag skulle påstå att största delen av alla de som någonsin läst en bok fiktion har läst en bok med en romantisk tråd. Alla har kanske inte uppfattat boken som en romantisk berättelse, men där är den, den lilla tråden i boken som innefattar sex och kärlek. Hur skulle världen månne se ut utan Romeo och Julia, eller Stolthet och fördom, två klassiker med romansen i mitten. Vad vore en deckare vara utan en jungfru i nöd, och en hjälte att rädda henne? Men för att klassas som kärleksroman, ska den romantiska och erotiska kärleken mellan huvudpersonerna vara det centrala i handlingen, och parets lyckliga slut vara intrigens klimax.

Lite historia. Det finns exempel på romantiska böcker som sålts främst till kvinnor sedan renässansen, och kärleksromanen som genre uppkom i västvärlden på 1500- och 1600-talen. Redan på 1600-talet ansågs kvinnor omoraliska och löjliga för att de läste böcker där romansen mellan huvudkaraktärerna var drivkraften i berättelsen. På 1800-talet utvecklades genren lite mera, med systrarna Brontë och Jane Austen. Men den moderna romantiska romanen anses ha fötts 1972 med Kathleen E. Woodiwiss och boken The Flame and the Flower. Efter detta har romanerna följt ett mönster (Flicka möter pojke, saker händer, pojken får tillbaka flickan, lyckligt slut) men genren har även utvecklats. Numera ser du sällan böcker där hjältinnan blir påtvingad förförelse, eller blir våldtagen av hjälten. Detta var kännetecknet för många romantiska böcker på 70- och 80-talen, den äldre skolan, där sex var förbjudet, men bestraffande kyssar, beskrivande prosa och våldtäkt var vanliga. Numera är inte hjältarna lika brutala, även om de ofta lyckas vara lika alpha, och hjältinnorna har lärt sig säga ifrån.

Kärleksromaner finns för många olika smaker. Det finns inkonsekventiellt fluff, men även komplexa nyanserade berättelser. Värst är det att det finns böcker man håller i handen och funderar “Hur i helsike betala jag för den här skiten?”. Det finns böcker med färgsprakande urusel prosa, men även böcker med sådant underbart språk att man bara överraskas att någon kan skriva så vackert. Det finns hjältinnor man vill vara/bli, och hjältinnor du undrar varför de fortfarande är vid liv, för de är så dumma man undrar hur de överlever. Det finns känsliga hjältar, men även hjältar så brutala man skulle kalla på polisen om man någonsin skulle träffa dem i riktiga livet.

Så, vad ska man läsa om man vill bekanta sig med genren? Genren romantisk litteratur är enorm. Det finns kiosklitteratur som Harlequins, men även seriösa litterära verk. Det finns historiska romaner och nutida verk. Hjältinnan i boken kan falla för en hjälte, eller varför inte en annan hjältinna, eller två. Sen har vi inte bestämt vad berättelsen ska innefatta ännu, vill ha ett äventyr, lite spänning eller varför inte en berättelse med vampyrer, varulvar och spöken? Mycket sex eller ingen alls, alltså erotik eller kristen romans?

Jag har tyvärr inte rekommendationer från alla subgenren, eftersom jag helt enkelt inte har hunnit eller velat läsa något från alla kategorier, men jag ska göra mitt bästa att rekommendera något ni kan börja med. Genren är tyvärr mycket engelsk, det mesta jag läst är på engelska eller åtminstone skrivet av en engelskspråkig författare. Det tar länge att översätta, så största delen jag läst och kan rekommendera kommer på engelska

Nora Roberts

Min favoritförfattare överlag inom genren är Nora Roberts / JD Robb. Hon skriver nutida verk, hon skriver paranormala berättelser, och som JD Robb skriver hon spänning och deckare. Hon har skrivit över 150 böcker, av vilka många hör till serier eller trilogier. Själv gillar jag trilogin om Harpers handelsträdgår (Blå dahlia, Svart ros och Röd lilja), och de trilogier som utspelar sig på Irland (Född ur elden, Född ur kylan, Född i synd samt Solens diamanter, Pärlor från månen, Havets safirer) Jag har även läst alla 30+ st böcker i In Death serien om Eve Dallas som utges under författarnamnet JD Robb, och kan varmt rekommendera denna serie för den som har tid och ork.

Går vi till historiska kärleksromaner så rekommenderar jag författarna Elizabeth Chadwick som gillar att skriva om medeltida England och Loretta Chase var böcker utspelar sig i ett 1800-tals England. Och går vi ännu längre bak i tiden, varför inte läsa Hästarnas dal av Jean Auel.

För de som är intresserade i vampyrer och varulvar och andra övernaturliga väsen kan jag rekommendera Patricia Briggs böcker om Mercy Thompson, samt författaren Ilona Andrews serie om Kate Daniels.

Gillar du fantasy? Då kan du rikta ögonen mot Tamora Pierce. Tamora Pierce skriver ungdomslitteratur, så om sex i skriven format inte intresserar, så kan detta vara en bra startpunkt. Här är den mest romantiska serien kanske De odödliga. Det lär även finnas författare som skrivit science fiction romantik, men där har jag tyvärr inga rekommendationer.

Vill du läsa nåt mera vågat? Läs erotika. Ellora’s Cave publicerar mera djärv litteratur med mycket sex, och paret är lyckligt nu, men lovar inget för framtiden. Inga lyckliga i alla sina dagar här inte. Eller varför inte testa läsa lite HBLT romaner. Två killar eller två tjejer istället för det vanliga heterosexuella paret, hot hot hot…

Vad rekommenderar du?

Ja sama suomeksi
Hömppä, tanttapornoa, chick lit, vaginal fantasy, fluff… rakkaalla lapsella on monta kutsumaniemä. Minä pidän tarinoista joilla on onnellinen loppu. Tarinoista, jossa päähenkilöiden välillä oleva kemia on tarinan keskipisteessä. Minä myönnän ylpeästi, että luen romanttista hömppää, ja pidän siitä. Kuulemma moni lukee, mutta harvempi myöntää lukeneensa.

Sanoisin, että suurin osa ihmisistä, jotka joskus ovat lukeneet fiktiota ovat samalla lukeneet romanttisen tarinan. Se ei ehkä ollut kirjan pointti, eikä keskipiste, mutta sieltä se rakkaus ja seksi silti löytyy. Miltähän maailma näyttäisi ilman Romeota ja Juliaa, tai ilman Austenin Ylpeys ja ennakkoluulo -kirjaa. Ja minkälainen dekkari olisi, jos etsivällä ei olisi kaunista naista, jota pelastaa? Mutta jotta kirja hyllytettäisiin rakkausromaanejen joukkoon, on päähenkilöiden rakkaussuhde oltava tarinan keskipiste, ja parin onnellinen loppu on tarinan päätepiste.

Hieman historiaa. Romanttisisa kirjoja on kuulemma kirjoitettu ja myyty jo renessanssin aikohin, ja rakkausromaaneja löytyy länsimaiden historiasta 1500- ja 1600-luvuilta. Jo 1600-luvulla naisia haukuttiin moraalittomiksi ja typeriksi, koska he pitivät kirjoista, joissa romanssi päähenkilöiden välillä oli tarinan voima. 1800-luvulla genre kehittyi Brontë-sisarusten ja Jane Austenin myötä. Mutta moderni rakkausromaani katsotaan syntyneen vuonna 1972 Kathleen E. Woodiwissin myötä, ja ensimmäinen olisi hänen kirjansa Liekki ja kukka. Tämän jälkeen romaanit ovat seuranneet vakiintunutta mallia (Tyttö tapaa pojan, asioita tapahtuu, poika saa takaisin tytön, onnellinen loppu), mutta genre on samalla myös kehittynyt. Nykyään vain harvoin nähdään kirja, jossa sankaritar joutuu pakotetun viettelyn tai raiskauksen uhriksi. Tämä oli tyypillistä 70- ja 80-luvun rakkausromaaneissa, joissa seksi oli kiellettyä, mutta rankaisevat suudelmat, kuvaileva proosa ja raiskaukset olivat yleisiä. Nykyään sankarit eivät ole yhtä julmia, vaikka he ovat hyvinkin alfa-miehiä, ja sankarittaret ovat oppineet sanomaan vastaan.

Rakkausromaaneja on moneen eri makuun. Läytyy merkityksetöntä hömppää, mutta myös kompleksisia ja vivahteikkaita tarinoita. Pahinta on, että on kirjoja, joita pidät kädessäsi ja ajattelet: “Miten hitossa minä maksoin jotain tästä roskasta?” On kirjoja, jossa on surkeaa proosaa, ja kirjoja joiden kieli on niin kaunista, että sitä voi vain ihailla. On sankarittaria, joita ihailet ja on sankarittaria, joista ihmettelet, kuinka ihmeessä he vielä ovat elossa, niin tyhmiä, kun he ovat. On herkkiä sankareita, mutta myös sankareita, jotka ovat niin brutaaleja, että kutsuisit poliisit, jos ikinä näkisit heidät todellisessa elämässä.

Joten, mitä kannatta lukea, jos haluaa tutustua genreen? Rakkausromaaneja on valtava määrä, jokaiseen makuun. On massakirjallisuutta, esimerkkinä Harlekiinit, mutta on myös vakavaa kaunokirjallisuutta. On olemassa historiallisa romaaneja, mutta myös nykyajassa pysyvää tarinaa. Kirjan sankaritar voi rakastua sankariin, tai kahteen, tai vaikka toiseen sankarittareen. Haluatko seikkailua, jännitystä vai tarinan täynnä vampyyrejä, ihmissusia ja haamuja? Paljon seksiä tai ei lainakaan, siis erottinen tarina vai kristillinen romanssi? Ylempänä ruotsinkielisessä osiossa linkkasin suosikkikirjailijoitteni sivuille, mutta kysy niin ehkä minulla on jotain muutakin suositeltavaa. Mitäs itse suosittelisit?